Ordlista
Anilinved
Ett förstadium till röta hos gran. Anilinveden har samma hårdhet och styrka som den friska veden men ger en missfärgning som skiftar mellan gult, gråviolett och ljust brunt.
Aptering
Sönderdelning av en trädstam i olika sortiment, beroende på stammens kvalité, diameter och avsmalning. Men även avsättning och pris har betydelse.
Askåterföring
Återföring till skogsmarken av den näringsrika askan av ved som eldats i biobränslepannor. På så vis bibehålls ett långsiktigt kretslopp av näringsämnen.
Avdelning
Se även bestånd. I de flesta fall samma betydelse som bestånd, dvs. skog och skogsmark, som i hög grad är enhetliga avseende skogliga faktorer.
Avverkningsrätt
Med avverkningsrätt avses en avverkning där köparen ombesörjer avverkningen. Som avverkningsrätt räknas avverkningsuppdrag, leveransrotköp och rotpost.
Barkborren, åttatandade
Mer känd som Granbarkborren. Angriper helst försvagade, liggande eller stormfällda träd men även levande träd vid stora populationer. Ynglar under den tjockare barken i stammens nedre del.
Svärmningen sker huvudsakligen från mitten av maj när temperaturen har stigit över ca 180 C och varar någon eller några veckor. Under senare del av sommaren kan även en andra svärmning förekomma.
Barkborren, sextandade
Något mindre än den åttatandade barkborren. Har ungefär samma utveckling som Granbarkborren men ynglar helst av sig under granens tunnare bark, i topp och grenar eller hos yngre granar.
Barrotsplantor
Plantor som saknar jord kring rötterna.
Bestånd
Ett större antal träd eller plantor som växer inom en viss areal och karaktäriseras av viss enhetlighet beträffande ålder, trädslagsblandning m.m.
Beståndsvård
Behandling av skogsbestånd, till exempel gallring, röjning och stamkvistning, syftande till att förbättra ekonomiskt resultat.
Biotop
Ett genom klimat, markbeskaffenhet samt växt- och djurvärld naturligt avgränsat område med enhetlig biologisk struktur.
Bonitet
Är ett mått på markens produktionsförmåga, uttryckt i m3sk/ha och år. Denna påverkas bland annat av geografiskt läge, klimat, jordmån, fuktighetsförhållande och trädslag.
Brösthöjd
Mätpunkt på stående träd, 1,3 m över markytan. Här mäts flera variabler, diameter, omkrets, barktjocklek, ålder m.m.
Engreppsskördare
En skördare som fäller, kvistar och kapar trädet med ett kranmonterat aggregat. Finns i olika storlekar och används såväl i gallring som i slutavverkning.
Enkelställning
Röjnings och gallringsingrepp i yngre bestånd, varvid i princip en stam lämnas kvar i varje grupp.
Fastkubikmeter under bark, m3fub
Avser verklig volym av stam eller stamdel exklusive bark. Oftast vid mätning av massaved och kubb.
Fotosyntes
Fotosyntes är den process hos gröna växter vid vilken kolhydrater bildas av koldioxid och vatten och med solljuset som energikälla. Under processen frigörs det livsnödvändiga syret.
Frodvuxen
Träd med mycket breda årsringar.
Fröträd
Träd kvarlämnade vid avverkning med uppgift att producera frö till en naturlig föryngring.
Gagnvirke
Virke från avverkning av sådan dimension och kvalité att det ekonomiskt kan vidareförädlas.
Gallring
Beståndsvårdande utglesning av skog med tillvaratagande av virke.
Grot
Förkortning av grenar och toppar. Ihopsamlat hyggesavfall avsett att användas till bränsle.
Grundyta
Trädens snittyta i brösthöjd, mätt i m2/ha med s.k. relaskop. Ha En yta med arealen 10 000 m2 .
Hamling
Hamling innebär att man återkommande hugger av trädets grenar. Förr var hamlingen av lind, ask, alm, björk och lönn ett oumbärligt vinterfoder åt djuren. I dag är lövtäkten inte längre nödvändig, men man gör det ändå ofta på grund av dess stora kultur- och naturvärden.
Harvning
Form av markberedning varvid mineraljorden blottas i mer eller mindre sammanhängande spår.
Hjälpplantering
Plantering med avsikt att ersätt förlorade plantor i en föryngring och görs om antalet huvudplantor är för lågt.
Huggningsklasser
Klasser för indelning av skogsbestånd och som beskriver skogens utvecklingsstadium och vilka åtgärder som bör utföras. Humus Den organiska fraktionen av marken, med undantag för mikroskopiskt identifierbara växtrester och rötter.
Huvudstam/Huvudplanta
Träd eller planta som för framtiden bedöms ha stort värde för beståndet. Hyggesrensning Återväxtfrämjande åtgärd på hygge som innebär att ej utvecklingsbara träd och hindrande buskar tas bort.
Häxkvast
En tät kvastlik ansamling av kvistar i kronan. Hos barrträd oftast orsakad av genetisk störning men ibland även av kvalster eller rostsvampar. Hos lövträd oftast orsakad av svamp.
Inäga
Sammanfattande benämning på jordbruksmark.
Kontinuitet
Innebär ett ekosystem som varit obrutet under lång tid. Har finns, generellt sett, oftast mycket höga naturvärden.
Kubikmeter toppmätt under bark, m3to ub
Avser volymen (toppcylindervolym) av en stock, beräknad som produkten av stockens längd och arean 10 cm innanför toppändan och under bark.
Kärr
Blötmark med fuktighetskrävande vegetation och uppbyggd av mer eller mindre mäktig torv.
Låggallring
Gallring underifrån, vilket innebär gallring företrädesvis i de lägre trädklasserna.
Markberedning
Bearbetning av skogsmark i avsikt att åstadkomma en gynnsam grobädd för frön eller växtplats för plantor.
Naturlig återväxt
Naturlig föryngring. Återväxt uppkommen genom självsådd eller skottskjutning.
Naturvårdsavtal
Ett civilrättsligt avtal mellan Skogsstyrelsen och en markägare om frivillig vård av skogsmark för att skapa eller bevara särskilda naturvärden.
Nyckelbiotop
En biotop där särskilda, intressanta växt- eller djurarter förekommer eller kan förekomma.
Omloppstid
Tid från föryngring till slutavverkning.
Planta, Plantskog
Träd som inte nått 1,3 meters höjd.
Population
Samtliga inom ett område förekommande individer av en art.
Produktionsförband
Träds avstånd och läge i förhållande till varandra efter röjning eller gallring.
Produktiv skogsmark
Skogsmark som kan producera minst 1 m3sk/ha och år i genomsnitt under beståndets växttid.
Proveniens
Individer av samma art förekommande inom eller härstammande från ett angivet område.
Riksskogstaxering
Uppskattning av skogstillgångarnas storlek och sammansättning i hela landet.
Riktad fällning
Fällning där man anpassar fällriktningen till den efterföljande uttransporten.
Rotskott/Stubbskott
Skott utgående från rötter, som till exempel hos asp och al.
Rotticka
Vår i särklass mest skadliga svamp. Orsakar rotröta, i första hand hos granen, vilket leder till stora ekonomiska förluster varje år.
Rotvälta
Rotsystem som brutits upp då ett träd har fallit.
Rotvärde
Värde av skog på rot vid omedelbar avverkning.
Rotnetto
Virkets leveransvärde minskat med drivningskostnader (avverkning o skotning).
Röjningsgallring
Beståndsvårdande utglesning av skog varvid både röjning och gallring utförs.
Servitut
Rättighet för en fastighet att i visst hänseende nyttja annan fastighet. Till exempel rätten att använda en väg över annan fastighet.
Självsådd
Föryngring uppkommen genom naturlig fröspridning eller skottskjutning.
Skogsnäring
Samlingsnamn för skogsbruk och skogsindustri.
Skogskubikmeter, m3sk
Avser volymen av hela stammen ovanför stubbskäret inklusive bark och topp.
Skotare
Fordon avsett för terrängtransport av virke och utrustat med lastbärare.
Skyddsdikning
Utförs på produktiv skogsmark med syfte att förhindra att grundvattnet stiger efter avverkning. Dikningen ersätter tillfälligt den vattenupptagning som det avverkade beståndet skulle haft.
Slutavverkning
Avverkning av, i princip, alla träd i ett skogsbestånd med undantag för eventuella fröträd, naturvårdsträd skärmträd eller liknande.
Slutenhet
Ett mått på hur tätt träden står och hur väl de utnyttjar markens produktionsförmåga.
Snytbaggen
Snytbaggen angriper unga plantor genom barkgnag på stammen, särskilt vid rothalsen. Gnaget innebär oftast att plantan dör. Snytbaggen är en av våra mest kostsamma skadegörare i skogen.
Snöbrott
Drabbar särskilt yngre skog när tung blötsnö frusit fast i kronorna, som sedan knäcks av vindar.
Solitär
Ensamt förekommande träd. Det kan t.ex. vara träd av avvikande trädslag.
Sortimentsmetod
Avverknings- drivningsmetod då gagnvirket kapas i standardlängder eller fallande längder.
Splintved
Är levande ved i levande träd. Här sker vätske- och näringstransporten från rötterna till kronan.
Ståndort
Ståndort är den miljö där en växtart har goda förutsättningar att leva, växa och föröka sig. Ståndort kallas livsmiljön om man enbart ser från växternas synpunkt.
Svärmning
Vid fortplantning då insekter ofta samlas under livfullt kringflygande och ses i större antal än annars.
Symbios
Betecknar en samlevnad mellan två eller flera organismer, som är fördelaktig för båda organismerna.
Syrfällning
Fällning under vegetationsperioden då trädet får ligga okvistat så att löv eller barr drar ur vätska från trädstammen för att uppnå en torkning.
Såddfläck
Markberedningsfläck avsedd för sådd.
Trakthygge
Avverkat område med eller utan kvarlämnade fröträd. (Se slutavverkning)
Täckrotsplanta
Rotad planta med rötterna täckta av någon form av preparerad jord. Sätts oftast med planteringsrör. Jämför barrot.
Törskate/Rostsvamp
Svamp som angriper tall och därmed orsakar s.k. "Törskate".
Varg
Vidkronigt träd med grova grenar och oftast av sämre kvalitet.
Vattenskott/Vattskott
Grenar bildade ur så kallade sovande knoppar (adventivknoppar) i samband med friställning av ett träd. Ofta förekommande på ekar som frihuggs.
Vegetationsperiod
Vegetationsperioden är den period under året då lufttemperaturen är högre än +5 grader. Ungefär vid denna temperatur på våren är marken tillräckligt tinad för att aktiviteten i trädrötterna skall starta och vid motsvarande temperatur på hösten avstannar tillväxten inför vintern.
Vegetativ förökning
Förökning på könslös väg, till exempel rotskott eller sticklingar.
Återväxt/ Föryngring
Plant- eller ungskog som ersätter avverkad skog.
Övermål
Längdtillägg till stock för att skydda utbytet.
Överståndare
Glest förekommande träd som är betydligt äldre än beståndet i övrigt.
Övre höjd
Höjden enligt beståndets höjdkurva för ett träd vars diameter motsvarar aritmetiska medeldiametern för de 100 grövsta träden/hektar.